Vi gör det inte för oss själva, utan för kommande generationer.

– Vi brukar säga att vi inte har ärvt jorden av våra föräldrar, vi har lånat den av våra barn. Det är en tanke som genomsyrar allt vi gör. Vi vill att det ska finnas svenska råvaror, svenska mjölkkor, levande jordbruk och arbetstillfällen även i framtiden. Vårt mål är att Bertegruppen ska finnas kvar i ytterligare 450 år och för att det ska vara möjligt måste vi fatta beslut som håller över tid.

– Klimatarbetet är en viktig del i det. Vi har som mål att minska vårt klimatavtryck med 25 procent per kilo färdig produkt till år 2030, jämfört med 2018. Det kräver både strategiska val och rätt verktyg för att förstå vad som faktiskt driver våra utsläpp, inte bara agera på känsla.

– Det här perspektivet präglar hela vårt synsätt. Våra förfäder var beroende av jorden, djuren och människorna i sin närhet. Grannen var både kund och leverantör. Det fanns inget annat än att ta hand om det man hade. Den förvaltartanken bär vi med oss än idag. Självklart tittar vi på kvartalsrapporter men vi låter dem inte styra våra viktigaste beslut. Vi tittar längre fram.

– Ett citat jag gillar är: ”Det vi sår idag, får vi skörda imorgon.” Det gäller verkligen i vår bransch, bokstavligt talat. Därför måste vi tänka systematiskt och långsiktigt kring hållbarhet.

– Den största insikten är att hållbarhetsfrågorna inte längre är isolerade till en avdelning. Både hos oss och hos våra kunder, särskilt inom inköp, finns nu en starkare förståelse för att hållbarhet är en affärsfråga. Det gör att vi kan föra mer meningsfulla samtal, sätta gemensamma mål och hitta lösningar tillsammans. Och det är inte bara för att man ”ska”, det finns ett genuint engagemang och en förståelse för att det finns nytta och syfte i det vi gör.

– Engagemanget från våra medarbetare. Det är där det händer. Redan 2008–2009 gjorde vi vår första livscykelanalys med dåvarande SIK (numera RISE) och kunde se var våra största utsläpp fanns. Kollegor agerade direkt, inte för att de blev tillsagda, utan för att de tyckte det var viktigt. Ledningen var också starkt drivande, inte minst min farbror Anders. Sedan dess har vi försökt sprida hållbarhetsansvaret genom hela organisationen. Jag vill inte ha en hållbarhetsavdelning som sitter i ett hörn, hållbarhet ska leva i varje team.

– Ja, absolut. Det skapar bättre kommunikation, samarbeten och helhetstänk, både mellan våra bolag och med våra kunder. Ett konkret exempel är vårt odlarprogram på Berte Qvarn. Eftersom våra kunders största utsläpp ligger i scope 3, alltså hos primärproducenterna, har vi tillsammans med några kunder börjat betala lantbrukare mer för hållbart odlad spannmål. Det gör omställningen möjlig.

– Det handlar om att fördela kostnaderna på ett smart sätt så att hållbara produkter inte blir extremt dyra för konsumenten. För om ett limpabröd plötsligt kostar 14 kronor mer, kommer väldigt få att köpa det men om vi hjälps åt genom hela värdekedjan kanske det handlar om 50 öre. Då händer det saker på riktigt.

– Ja, verkligen. Vi ser det både på Qvarnen och på SIA. Ett exempel är vårt samarbete med ICA, som vi har haft i decennier. Redan på 90-talet levererade vi spannmål till deras ekologiska mjöl, då hette det Sunda, nu heter det I love eco och är KRAV-märkt. Idag har vi en tät dialog med deras inköpare om hur vi tillsammans kan minska klimatpåverkan från matkassen. Våra mål går hand i hand.

– Vi vill ofta mer än vad budgeten tillåter, men det viktigaste är att bygga in hållbarhet från början. När vi byggde ut vår glassfabrik bestämde vi direkt att vi skulle nå Miljöbyggnad Guld. Det gjorde att vi kunde planera och upphandla rätt material från början. Det var inte alltid enkelt, många trodde att det inte skulle gå men med hjälp av en riktigt duktig konsult gick det. Det blev både mer hållbart och affärsmässigt.
– Har man det tänket från början blir det inte ett “tillägg” man måste motivera i efterhand. Det blir bara ett självklart sätt att fatta beslut.

– En enormt stor roll. Ingen klarar omställningen själv. Vi samarbetar tätt inom gruppen, mellan Gården, Kvarnen och SIA, men också med våra kunder och leverantörer. Kunskapsutbyte är avgörande. Det bästa med hållbarhetsvärlden är att det inte är så mycket hemlighetsmakeri, vi hjälper varandra gärna. Har någon en bra lösning så vill man dela med sig. Vi vill ju alla i grunden åt samma håll.

– Tidigare arbetade vi i stora Excelark. Det fungerade, men var sårbart. När vår tidigare kontaktperson gick i pension kändes det rätt att se oss om efter en smartare lösning. Med Emission Twin får vi spårbarhet, tydlig koppling mellan siffror och dokument, och trygghet i att datan är samlad på ett ställe, oavsett vem som jobbar här imorgon.
– Det vi ser fram emot nu är att börja jobba med deras digitala tvillingar, att kunna simulera hur olika åtgärder påverkar vårt klimatavtryck innan vi fattar beslut. Det är ett helt nytt sätt att arbeta strategiskt med klimatdata.

– Se till att ha kollegor omkring dig som också tycker att hållbarhet är viktigt och kul! Då blir det gjort. Jag är ensam hållbarhetschef i koncernen, så jag behöver stödet. Och våga ta hjälp utifrån, man kan inte vara expert på allt. Jag har fått otroligt mycket energi och insikter genom att bolla idéer med andra hållbarhetschefer. Det finns ett generöst nätverk där ute, använd det!