Sammanfattning
Science-based targets är utsläppsminskningmål anpassade till klimatvetenskapen. För att sätta science-based targets förbinder du dig offentligt, beräknar dina baslinjeutsläpp, sätter mål i linje med en 1,5°C-bana, låter dem valideras och rapporterar framsteg varje år.
Vad är ett science-based target?
Ett science-based target är ett mål för att minska växthusgasutsläpp som anpassar sig till vad klimatvetenskapen anger är nödvändigt för att begränsa den globala uppvärmningen. I stället för att välja en siffra som låter bra baserar du ditt mål på verklig data och erkända metoder.
Science-based targets anpassar sig till den nivå av dekarbonisering som krävs för att uppfylla Parisavtalet. Parisavtalet syftar till att hålla den globala uppvärmningen väl under 2°C och helst under 1,5°C, jämfört med förindustriella nivåer.
Science Based Targets initiative, ofta kallat SBTi, sätter de standarder de flesta bolag använder. SBTi granskar och godkänner mål för att säkerställa att de uppfyller strikta vetenskapliga kriterier snarare än vaga löften.
Ett mål räknas som ”science-based” när det täcker:
- Dina direkta utsläpp (Scope 1)
- Utsläppen från den energi du köper (Scope 2)
- Utsläpp i hela din värdekedja (Scope 3)
Tillsammans ger dessa scopes en fullständig bild av din klimatpåverkan.
Att sätta ett science-based target innebär att du förbinder dig till en tydlig, mätbar minskning, vanligtvis över fem till tio år, med ett långsiktigt mål att nå netto-noll utsläpp senast 2050 eller tidigare.
Den här guiden förklarar vad science-based targets är och guidar dig steg för steg genom hur du sätter dem för din organisation.
Varför ska du lyssna på oss?
På Emission Twin, arbetar vi med hållbarhetschefer, CFO:er och ledningsteam i hela Norden och EU som sätter och hanterar science-based targets. Målsättning enligt SBTi är den utmaning våra kunder möter oftast — och den vi har byggt vår plattform kring.
Vi fokuserar på att hjälpa organisationer bygga bättre verksamheter genom data, vetenskap och handling. Vi har också undersökt hur ledande bolag sätter och rapporterar hållbarhetsmål. Så att du får en tydlig, praktisk guide du kan lita på.
Varför sätta science-based targets?
Att sätta science-based targets ger fördelar bortom att bara hjälpa planeten. Det stärker också din verksamhet på flera konkreta sätt.
- Bygger förtroende. Kunder, investerare och medarbetare förväntar sig i allt högre grad att bolag visar verklig klimathandling, inte bara uttalanden. Ett validerat mål bevisar att du menar allvar.
- Minskar risk. Energikostnader, regelverk och koldioxidprissättning förändras snabbt. Bolag som planerar i förväg undviker att bli tagna på sängen av nya regler eller stigande kostnader.
- Driver innovation. Ett tydligt mål pressar team att hitta smartare sätt att använda energi, utforma produkter och hantera leveranskedjor, vilket ofta sparar pengar längs vägen.
Utöver ovanstående stödjer science-based targets också din talangstrategi. Många medarbetare, särskilt yngre, vill arbeta för organisationer som tar hållbarhet på allvar. Tydliga mål hjälper dig att attrahera och behålla rätt människor.
Hur sätter man science-based targets: en steg-för-steg-guide
Att sätta science-based targets kräver planering, men du kan dela upp det i hanterbara steg. Här är hur du sätter science-based targets för din organisation — från start till mål.
Steg 1: Gör ett åtagande
Börja med att skriva under ett åtagandebrev med Science Based Targets initiative. Det signalerar till SBTi och omvärlden att du avser att sätta ett validerat mål inom 24 månader.
Det här steget kräver inte att du känner till dina slutliga siffror ännu. Det startar helt enkelt klockan och signalerar ledningens engagemang, vilket du behöver för stegen som följer.
Innan du förbinder dig, säkra stöd från ledningen. Att sätta science-based targets påverkar verksamhet, finans och inköp, så alla behöver förstå vad som kommer.
Steg 2: Mät dina baslinjeutsläpp
Du kan inte sätta ett meningsfullt mål utan att veta var du befinner dig. Det här steget innebär att beräkna dina nuvarande växthusgasutsläpp över Scope 1, 2 och där relevant 3.
Scope 1 täcker utsläpp från källor du äger eller kontrollerar, som företagsfordon eller bränsleförbrukning på plats. Scope 2 täcker utsläpp från köpt el, värme eller kyla.
Scope 3 täcker allt annat i din värdekedja. Det inkluderar leverantörsutsläpp, tjänsteresor, medarbetarnas pendling och kundernas användning av dina produkter. För många bolag utgör Scope 3 den största andelen av de totala utsläppen.
Välj ett baslinjeår, vanligtvis ett nyligt år med tillförlitlig data och samla in utsläppsdata med erkända metoder som GHG Protocol. Denna baseline blir referenspunkten för ditt mål. Du kan använda ett klimatbokslutverktyg för att effektivisera den här processen.
Steg 3: Sätt dina mål
Med din baseline på plats kan du nu sätta mål som anpassar sig till en 1,5°C-bana. SBTi tillhandahåller sektorspecifika verktyg och vägledning för att hjälpa dig beräkna rätt minskningsnivå för din bransch.
De flesta kortsiktiga mål täcker en period på 5 till 10 år och kräver betydande minskningar, ofta runt 4,2 % per år för Scope 1- och 2-utsläpp. Exakta siffror beror dock på din sektor och valda bana.
Om Scope 3 utgör en stor andel av dina utsläpp kräver SBTi vanligtvis att du också sätter ett mål för det. Det kan innebära ett nära samarbete med leverantörer för att minska deras utsläpp.
Många organisationer sätter också ett långsiktigt netto-noll-mål vid sidan av sina kortsiktiga mål, vilket visar hur de ska nå netto-noll senast 2050.
Steg 4: Lämna in dina mål för validering
När du har formulerat dina mål lämnar du in dem till SBTi för granskning. Deras tekniska team kontrollerar att dina mål uppfyller de krävda kriterierna och anpassar sig till klimatvetenskapen.
Den här processen kan ta några månader, och du kan behöva revidera dina mål baserat på återkoppling. Var beredd på ett visst fram-och-tillbaka innan du får slutgiltigt godkännande.
Validering spelar roll eftersom den ger dina mål trovärdighet. Alla kan påstå sig ha ett klimatmål men ett validerat mål visar att det har granskats mot rigorösa, oberoende standarder.
Steg 5: Kommunicera dina mål
Efter validering delar du dina mål offentligt. Uppdatera din webbplats, hållbarhetsrapporter och investerarkommunikation så att intressenter vet vad du har förbundit dig till.
Tydlig kommunikation hjälper också internt. Medarbetare som förstår målen och varför de spelar roll är mer benägna att stödja de förändringar som krävs för att nå dem.
Överväg att skapa en enkel intern sammanfattning som förklarar vad målen innebär för olika team oavsett om det gäller inköp, fastigheter, HR eller produktutveckling.
Steg 6: Följ upp, rapportera och agera
Att sätta ett mål är bara början. SBTi kräver att du rapporterar dina framsteg varje år och visar hur dina utsläpp utvecklas mot dina mål.
Bygg interna system för att samla in utsläppsdata regelbundet — inte bara en gång om året. Det gör den årliga rapporteringen enklare och hjälper dig att fånga problem tidigt.
Viktigast av allt: omvandla dina mål till handlingsplaner. Dela upp långsiktiga mål i årliga milstolpar, tilldela ägarskap för varje område och gå igenom framsteg regelbundet med ledningen. ESG-verktyg som Emission Twin gör detta enklare — det hjälper dig samla in data, skapa rapporter och bygga handlingsplaner.
Vanliga utmaningar när man sätter science-based targets
Många organisationer möter liknande hinder när de sätter science-based targets. Att känna till dem i förväg hjälper dig planera bättre.
Datainsamling är ofta den största utmaningen, särskilt för Scope 3-utsläpp. Att få korrekt data från leverantörer kan ta tid, börja de konversationerna tidigt.
Tvärfunktionell koordinering spelar också roll. Klimatmål berör finans, verksamhet, HR och inköp. Utan tydligt ägarskap kan framsteg stanna av, tilldela därför en dedikerad hållbarhetschef eller ett team.
Att balansera ambition med genomförbarhet kräver eftertanke. Målen behöver vara tillräckligt utmanande för att vara science-based, men ändå realistiska för din organisation att uppnå.
Hur du sätter science-based targets på ett enkelt sätt: Emission Twin är det bästa verktyget
Att lära sig hur man sätter science-based targets ger din organisation en tydlig, trovärdig väg mot att minska sin klimatpåverkan. Processen kräver arbete, men det lönar sig i förtroende, motståndskraft och långsiktiga kostnadsbesparingar.
Med rätt verktyg blir det dessutom mycket enklare. Emission Twin, en klimatplattform byggd i Sverige, samlar din utsläppsdata, modellering och rapportering på ett ställe.
I stället för att jonglera med kalkylblad modellerar Emission Twins digital twin-teknologi dina utsläpp över Scope 1, 2 och 3. Du ser exakt var ditt klimatavtryck kommer ifrån och hur olika åtgärder förändrar utfallet.
Emission Twin hjälper dig centralisera information från hela din värdekedja, medan Reduction Roadmap-modulen hjälper dig planera, simulera och följa upp reduktionsstrategier anpassade till SBTi-kriterierna.
Onboarding är snabb — ofta bara några timmar — med färdiga mallar och personlig support genom hela processen. Det innebär att ditt team lägger mindre tid på att jaga data och mer tid på att agera på den.
För organisationer som sätter science-based targets för första gången tar Emission Twin bort mycket av gissandet. Det omvandlar en komplex, flegsstegsprocess till ett sammankopplat, hanterbart arbetsflöde.
Boka en demo och se hur det fungerar.
Hur man sätter science-based targets: dina frågor besvarade
Vad är skillnaden mellan ett science-based target och ett netto-noll-mål?
Ett science-based target sätter ett specifikt, kortsiktigt utsläppsminskningmål, vanligtvis över 5 till 10 år. Ett netto-noll-mål är ett mer långsiktigt mål, typiskt för 2050, som inkluderar både djupa utsläppsminskningar och borttagning av kvarvarande utsläpp.
Hur lång tid tar det att sätta science-based targets?
De flesta organisationer tar 12 till 24 månader från åtagande till validering. Det inkluderar att samla in utsläppsdata, välja en bana, formulera mål och genomföra SBTi:s granskningsprocess.
Behöver små bolag sätta science-based targets?
Mindre bolag kan använda en förenklad SBTi-process utformad för deras storlek. Även om det inte alltid krävs av lagen hjälper målsättning mindre bolag att förbereda sig för leveranskedjekrav från större partners.